Skriskor på havet

Idag kom jag äntligen ut på havet.
Jag har väntat i över en vecka på att få bestiga isen.
Måste säga att jag har stor respekt för den, där av den långa väntan.
Men vi har ju Annelie och Stig här i Fjällbacka.
Dom kan jag alltid vända sig till om jag undrar nåt om friluftslivet.
Och idag ringde jag och kollade om isen var stark nog för att bära mig.
-Kom klockan två så kan du hänga med oss.
Sagt och gjort, klockan två var vi en samling förväntansfulla, lite rädda och mycket nyfikna som knackade på källardörren hos Torstenssons.
Jag fick pjäxor, skridskor och stavar.
Och isdubbar såklart! Nu skulle jag premiär-skrinna!



Vi var några som åkte och några som gick. Här kommer Ingemar med Hugo, Philip, Annelie och Agneta.


Isen var ca 10cm sa Stig. Jag tycker det låter ganska lite för att bär oss.
Men säger Stig att det funkar så litar jag på det!
Han blev lite som en idol för mig idag, faktiskt.


Wow!
Första gången jag har på mig sådana här, men jag har verkligen väntat på detta tillfälle!


Här är jag sååå nöjd!


Jag och Thorbjörn. Han har varit med förr, det syns på ryggsäcken.
Den fungerar som flytväst om man skulle plumsa i.


Renate, Stig, Annelie och Thorbjörn.
Det erfarna gardet!


Johan gör en perfekt saltomortal.


Det var en del snö på isen, men funkade bra att åka åndå.
Väl i hamn igen tar Torstenssons upp Lomomba och bjuder laget runt!
Här är paret Karldén igen.


En dag jag sent kommer att glömma!
Tack Torsetenssons i Mörhult!