Göteborgs Skärgård

Här kan ni se isläget i Gbg.


Nu ligger vi ankrade strax utanför Skagen.
Idag har det varit en strålande dag.
Underbart vackert även om jag inte varit ute nåt att räkna.

Mamma är hos Hanna i Californien!
Härligt för dem.
Fick en fin bild på dem idag.

Den äldsta och den yngsta av The Ekströmsgirls.

Konungarnas dal

Konungarnas dal är en dalgång i södra Egypten, längs Nilen.
Platsen ligger nära staden Luxor som jag också besökte.
Här finns imponerande kungagravar sedan 1500 – 1000 f.Kr
Nya Riket som den tiden kallas.


De viktigaste gravarna, däribland Tutankamons, ligger i den östra delen det var där jag var.
Gravarna är ingrävda djupt nere i berget.
Väl framme vid Konungarnas dal så kostar det 20 egyptiska pund (ca. 45kr) i inträde.
Då får man tillträde till tre gravkamrar. Vill man se flera kan man lösa ytterligare biljetter.
Tutankhamons grav kräver en specialbiljett för 40 EGP.
Guider och vakter övervakar oss turister och de kan vara ganska påflugna och begära dricks för struntsaker.
Urjobbiga.
Vår guide sa åt oss att ignorera dem, men hur lätt är det???

Här kan ni se ingången till Tutankomons grav.


Gravarna var fyllda med skatter när dom hittades. Men idag har dom pludrats och det som finns kvar bevaras på museeum i Kario, (Som jag hörde på radion igår att dom plundrat! Har dessa människor ingen skam i kroppen alls? Det är ju historia).

Men det finns intressanta väggmålningar, en del imponerande sarkofager och bara känslan att stå i en envåldshärskares uråldriga gravkammare är ganska mäktig.
Tyvärr var all fotografering total förbjuden.
Så dessa bilder är hämtade från nätet.

Här är en väggmålning från Ramses III grav.
Mycket vackert.


Denna dag var mycket givande.

Hey Dee, Hey Daa!

Hoppsan!
Se vad jag hittade i baren i fredags natt.


Mikkey Dee, trummis i Motörhead.

Barnsligt roligt!

Alabasterbutik

Första stoppet var i Konungarnas dal (som jag skall skriva om sen) och efter det stannande vi till på en alabasterfabrik alldeles i närheten.
Utanför satt arbetarna och demonstrerade hur tillverkningen går till med gamla redskap. En av männen höll föredrag om tillverkningsmetoden och gubbarna på golvet demonstrerade verktygen och handgreppen.


Inne i butiken finns mycket fint. Jag hittar en sten som avbildar Tuttankamon, som jag fastnar för.


Försäljaren vill ha 450 pund. Jag som varit ilandet några dagar har börjat lära mig hur man handlar. Jag ger han ett bud på 70.
Han ser chockad ut och skakar på huvudet.
Ok, säger jag och ställer tillbaks tuttan.
Han fortsätter, ger mig ett bättre pris säger han.
Nu skakar jag på huvudet. Och går vidare.
Han avvaktar.
Efter 5 minuter smyger han upp bakom mig i sin långa klänning och sitt stora skägg
300 it´s the last price.
Jag svarar inte. Går vidare. Han följer mig.
Jag vänder mig om och säger 100 take it or leave it.
Han kan inte säger han.
Ok, jag är klar.
Går mot dörren och just när jag tar i handtaget så stoppar han mig. Börjar igen…
Jag är stenhård, 100 eller inte.
Diskussionen blir inte så lång, han ger sig.
Jag får min farao för 100 pund alltså ca 130 svenska kronor. Inte speciellt billigt men ok.
När jag kommer på utsidan står bussen och väntar, fullsatt av trötta, svettiga turister.
Då flyger stenhuggarna på mig och ger mig massa oslipade stenar. En present säger dom. Jag vill inte ha dom och försöker ge tillbaks dom men det går inte.
Artigt lägger jag ner dom i väskan, iakttagen av hela bussen.
Då stäcker dom fram sina händer och skall ha pengar. Herregud! Hur orkar dom???
Jag har upp stenarna men dom ta inte emot dem, bussen väntar. Jag ta upp de mynt jag har och ger dem, det är inte tillräckligt säger dom.
Jag skakar på huvudet och tänker onda tankar.
”Slår” mig fri och går in i bussen.
Möts av ett jublande skratt. Vad köpte du för nåt fint? Hahaha…

Jag gav bort stenarna till några ungdomar som inte hade köpt nåt i butiken.
Och dom blev glada. Alltid nåt.
Så här tröttsamt är det att handla i Egypten.
Och hur man än bär sig åt så blir man lurad.

Luxor

Veckan före jul tog jag en resa till Egypten för att jag var så urless på att frysa.

En av dagarna åkte till Luxor för att titta lite på Egyptens uråldriga historia.
Jag korsade Nilen!


På andra sidan som kallade "De dödas sida" besökte jag Hatschepsuts tempel.

Hatschepsuts var den enda kvinnliga faraon, hon regerade mellan 1479-1457 f.Kr
Det är alltså 3500 årsen! Och så väl bevarat.
Hon liksom dom flesta kungliga gifte sig med sin bror. Ju blåare blod desto mäktigare avkomma (idag kallar vi det inavel och det är inte så gynnsamt...).
Historian är spännande.
Hennes mumie hittades 2007

1997 drabbades templet av en terrorattack där 60 människor blev dödade.

Speciellt med detta tempel är att det är det enda som är byggt i tre våningar.







Till och med färgen finns kvar efter flera tusen år.
Nej den är inte ifylld.

Simona Ahrnstedt

Överenskommelser är titeln på min senast lästa bok.
Härligt att läsa om 1800-talets Stockholm med operan, slott, baler och vackra klänningar.
Detta är en ren kärleksroman.
Massa olycka, åtrå, saknad, förtvivlan, hämnd och KÄRLEK.
Klart läsvärd!


Detta är Simonas debutroman.
Grattis kan jag bara säga, för skriver du en till så finns chansen att jag köper den.
Ahrnstedt är leg. psykolog från vår huvudstad.

Jag längtar sååå efter att få klä mig i en riktigt vacker klänning, ta på mig höga klackar, göra en håruppsättning och gå på en stor fin fest.
Jag vill ha tiara med massa stenar, ett vacker halsband och en liten handväska.

Till saken hör att jag är mitt uppe i serien "Desperata hemmafruar", kanske har nåt med det att göra också...

2010 - 2011

Vad hände under 2010?

Jag blev gudmor till en underbar lite kille!
Jag bytte den danska flaggan mot vår svenska, alltså nytt rederi.
Besökte några nya plaster som Istanbul, Berlin, Dublin och Ale stenar.
Och en ny värlsdel, Afrika.
Gick på havsisen, åkte båt på Bosporen och badade i Röda havet.
Och jag har blivit ett fan av "desperate Hoousewives" (är inne på sjätte säsongen nu).

...och mycket mycket mer såklart.



Jag har inte uppdaterat bloggen så ofta under året, lusten har inte riktigt funnits där.
Jag har alltid älskat att skriva och att plåta så jag hoppas att det kommer tillbaks igen.
Häng kvar!

Och ni, Gott Nytt År!